Har just fått hem min son, dottern kommer hem vid 12 ca.
Kan inte med ord beskriva hur underbart det var att få krama honom.
Att vara hemma är underbart,
men jag saknar ändå T. så mycket.
Jag saknar sättet han rör mig på, han ser mig och talar med mig.
Jag saknar att få röra, se och tala med honom.
Och jag saknar den värld han lever i.
Det är en helt annan värld än min.
Så mycket skönhet!
Jag ska skriva mera sedan,
nu ska jag krama min son och dricka en kopp kaffe.
Saknaden dunkar i mitt hjärta,
det är som att hjärtat brister lite varje gång vi har lämnat varandra
men jag vet att varje gång så blir mitt hjärta starkare och den kärlek jag känner,
den kommer att växa sig så mycket starkare!
Kramisar till er där ute
Hej Linda & Välkommen hem ! Gick flygresan bra? Undrar Karin, som satt brevid dig på planet till Dublin o T.
SvaraRaderaVilken lycka att få se er mötas och jag tänkte mycke på er under veckan. Vi hade fantastiska dagar i Dublin, vilken mysig stad och vilket härligt folk...
Ha en skön sommar, Kram Karin