Saker att göra...

Har en massa saker på gång just nu.
Trädgården ska fixas i ordning inför vintern.
Bilen ska fixas inför besiktingen.
Mamma ska flyttas.
Ska börja planera vilka rum jag ska hinna måla i vinter.
Elementen ska skrapas och målas.
Massa saker!!!

Började dagen med att ta en rask promenad i det små kyliga vädret.
Underbar klar luft.
Kämpar med att inte röka och det är tufft.
Men det bästa är att vara upptagen!!

Nu ska jag iväg och köpa nya byxor till sonen.
Han har vuxit under sommaren!
Upptäckte i morse att han inte har några byxor som passar bra.
Alla är lite små!!!
Underbart!
Bäst är att inte ha honom med, han blir så sur då jag går i affärer.
Ska försöka hitta ett par i jeanstyg med dragsko i midjan till honom.
De är snygga och han gillar dem.

Sedan är det bara att åka hem och fortsätta med husbestyren!
Ha en underbar dag alla!
Kramisar

Ensamhet...

Ordet dunkar i mig med varje hjärtslag.
Ensamhet..
Ligger på soffan i vardagsrummet.
Hamnade här för att jag mådde dåligt..
Men största anledningen..det är för känslan i mitt inre.
Behöver något för att stoppa känslan inom mig.
Teven visar House.
Hör dem prata och blir lugnare.
Regnet smattrar mot fönstret.
Gör mig ledsen.
Sommaren är slut.
Och med den är semestern borta.
Det var den redan då jag steg på planet som skulle ta mig hem igen.
Saknad.
Ordet hör ihop med det andra..
Ensamhet och Saknad.

Har ett ord till...
Längtan.
Men det hör ihop med lycka och inte lika mycket till Saknad och Ensamhet.

Men i kväll samsas alla dessa ord i mitt huvud..
SAKNAD, ENSAMHET och LÄNGTAN.
Allt handlar om sånt jag inte har i mitt liv just exakt NU!
Men jag vet att jag ändå har den jag längtar efter.
Han finns här nära och ändå så långt borta.

Sövande ord från House..
Ska försöka sova nu.
Natti natti kramar

Tittar tillbaka..

Jag vet att jag återkommer till detta.
Jag vet att jag kanske upprepar mig.
Men jag saknar.
T. finns i varje sak jag gör, varje del av dagen.
Har städat och fixat, med hans musik i mina öron.
Jag har tänkt på allt vi gjorde när vi var där.
Tänk att man kan sakna så fort.
Kanske borde jag vara van vid att sakna, det är den största delen av detta förhållande.
Men jag kan inte vänja mig vid att inte ha honom nära mig.
Han fyller varje del av mig.

Kanske låter det negativt, men jag är inte alls negativ.
Jag har insett att detta förhållande ser ut så här.
Jag har inte vant mig vid saknaden kommer kanske aldrig att göra det men det gör ingenting.
Det finns så många gånger då jag önskar att jag kunde sträcka ut handen och låta den röra hans.
Då jag behöver en kram av hans armar.
Men  jag vet att jag klarar detta, för jag har inget annat val.
Jag vill inte sitta en dag och veta att jag aldrig kommer att få se honom igen.
Skulle inte stå ut med att inte se honom på skype.
Då får jag stå ut med att det är så långt mellan gångerna jag faktiskt kan röra honom.
Det finns alltid något negativt i ett förhållande.
Detta är det enda jag hittat i detta!
Han är den jag kan tala med om allt.
Jag litar på honom och jag känner att han litar på mig.
Det är första gången jag kan säga att den jag älskar är min bästa vän!

Nu kommer snart sonen hem.
Hoppas att ni har en bra dag där ute!
kram

Funderingar....

Sitter här i mitt kök och är stolt över det beslut jag själv fattat.
Kanske är det för tidigt, kanske någon tycker att jag givit upp men jag har fattat detta beslut själv och är säker på min sak.
Jag har slutat skolan efter bara ett par dagar.
Varför??
Ja för det första passade den inte mig.
Det är det största.
Har alltid gått min egen väg och fattat beslut baserat på min egna uppfattning.
Det fanns saker, som jag väljer att inte ta upp här, som gjorde beslutet enklare.
De i min närhet vet dessa saker.

Det andra är att de inte skulle gå igenom oljemålning.
Kanske det var dumt att inte vänta och se vad de andra ämnena skulle givit men jag kände att olje målning är det jag vill veta mera om.

Kanske hade skolan funkat om jag verkligen satt mig till att få den att funka.
Men jag valde att inte gå just den här kursen.
Jag har funderat på kvällskurs och kanske det kommer att funka bättre om jag vet att det inte är en massa andra saker som jag trodde att jag lämnat bakom mig.
Jag är fortfarande intresserad av att lära mig mera om att måla men jag vill inte att det ska kännas som ett tvång.
Inget i min målning är ett tvång.
Det är ett sätt för mig att slappna av och skapa.
Slippa tänka och fundera och bara vara.
Jag vet fortfarande inte vad min målning vill göra, jag vet inte var det kommer att leda mig,
men jag vet att jag mår bra av att måla!

Min underbara  mamma ska hjälpa mig att fixa till i källaren.
Vi planerar en atelje i ett av rummen och det kommer nog att bli jättefint.
Tror att det skulle vara underbart att ha alla tavlor därnere och ha dem uppställda till tork.
Vad som sedan händer med mina tavlor vet jag inte.
Kanske de bara ligger där och samlar damm..
Men de är mina och jag har lärt mig så mycket av att måla dem!

Kramisar till er där ute, hoppas att ni har en bra tisdag!

Tankar tillbaka....

Sitter här och minns.
Minns genom varje stort ögonblick.
Ser framför mig hur vi, dottern och jag stiger av flygplanet i Dublin.
Hur vi väntar på att väskorna ska komma och hur vi går igenom dörrarna.
Där står de och väntar med en stor banderoll!
Vi blir önskade välkomna med svenska ord och Irländska kramar.
Jag minns hur jag fick ny energi då jag såg honom.
Han ger mig styrkan jag behöver i varje sekund vi är nära.

Varje dag var inplanerad.
Vi såg, kände och upplevde tillsammans.
Även om vi var trötta var vi lyckliga.
Jag längtar tillbaka hela tiden men jag vet att det blir lättare då tiden gått och jag
har kommit tillbaka till alla rutiner!
Jag vet det, för så har det alltid varit.
Sedan börjar vi att planera nästa gång.
Vi strävar framåt även om det är tungt och jobbigt,
vi gör det tillsammans.
För det är så vi gör detta!

Just nu sitter jag här och känner saknaden men jag vet att han finns!
Han finns i mitt liv och i den här världen och det gör den till en lyckligare värld.
Kanske låter det som en dålig replik från en smörig sång,
men det är så jag känner..
Han är allt.

Tack T. för allt jag upplever med dig i mitt liv,
tack för all värme och alla skratt du ger mig.
Jag älskar dig!

xoxoxoxox

Tillbaka till livet efter semestern!

Varför går tiden så sakta då man längtar och så fort då man upplever nya saker varje dag?
Då man vill att tiden ska gå sakta springer den och när man vill att den ska springa slöar den fram?????

Från första dag på Irland njöt jag av allt som fanns runt mig.
T. barnen och den fantastiska ön.
Nu sitter jag i mitt kök igen.
Lycklig för i dag kom min älskade son hem och skolan började.
Men samtidigt lite ledsen över att veckan gick så fort förbi.
Saknaden av T. är dubbelt så stor nu!
Saknaden av hans barn finns oxå där.
De var underbara och de kom bra överens med Emelie.

Vi skrattade och upplevde så mycket roligt tillsammans.
Emelies lycka var gjord då vi var på en konsert med Jedward!

I dag började min skola och jag hoppas att den ska ge mig det tidsfördriv som jag behöver
för att sluta fundera och tänka så mycket!
Jag ser fram mot att uppleva och lära mig!

Kramisar

Resfeber!!!!

Jag vet att det är fem dagar kvar innan jag ska åka.
Men det hjälper inte!!
Här kommer den nu med stormsteg: RESFEBERN!!

Började då jag tog hand om tvätten, tänkte för mig själv att nu ska jag bara dela upp vad jag ska ha med mig så att jag inte behöver tvätta allt.
Då slog det mig!
Att jag ska resa!
Ska lämna min son, lämna mitt hus och ta med mig dottern och resa till IRLAND!!!!!!
Japp, jag vet, om jag tänker efter...
Sonen har det jättebra på korttids och huset kommer mamma att ta hand om!
Dottern ser fram mot resan och jag vet att det kommer att bli bra.
MEN JAG har ändå resfeber.
Inte hjälper det att lyssna på musik eller tänka att jag äntligen får träffa T igen.
Det hjälper inte ALLS!!!!

Så kommer de konstiga tankarna..
Vad är ursäkten för att avboka ett flyg?
Behöver man läkarintyg?
Om ni nu tror att jag INTE VILL åka, tror ni fel!!!!
JAG VILL!!!
Men jag är så nervös just nu!
Då söker jag ursäkter.
Men samtidigt vet jag!!
JAG vet...

Jag längtar med varje cell i min kropp.
Jag vet att jag kommer att bli lugn så fort vi landar i Dublin!
Men fram till dess är det 5 dagar!!
FEM oroliga dagar!
5 dagar av nervositet och städning!
FEM dagar av för många cigaretter och oändligt många telefonsamtal med mamma!
5 dagar av STRESS!!

Sedan kommer allt att smälta bort!

Kram