En sån där känsla...

I morse vaknade jag av sån där känsla..
"allt ordnar sig, inget händer utan orsak" känsla..
Solen steg upp och gjorde hela min värld glittrande och vacker.
Färger som ljusblått och vitt.
Fast kallt, fruktansvärt kallt.
Gick ut med min hund och var klädd som ett barn.
Overall, mössa, halsduk, tjocka vantar och ordentliga skor.
Gick där i min egna värld och såg bara allt detta otroliga runt mig.
Det var nästan så att man kunde höra kristaller slå mot varandra..
Knarret under mina skor och bilar runt mig.
Det var en sån otrolig känsla.
Jag och  min hund.
Jag älskar att bo just här.
Det är kallt och visst har jag många gånger drömt mig bort till en varm strand någonstans.
Där jag kan ligga i en solstol och dricka paraplydrinkar!!
Men detta är mitt hem.
Jag älskar mitt hus och mina barn,
min hund och min mamma.
Vilken otrolig tur att jag har dem.
Jag älskar er så mycket!

Här kommer en bild på min lilla älsklingshund