Våren närmar sig med stora kliv.
Det droppar från taken och snön rasar.
Det är underbart.
Så mycket har hänt sedan jag skrev sist.
Det absolut värsta är att David Bowie gick bort.
En sån stor man borde fått leva för evigt.
Men på sätt och vis är det exakt det han kommer att göra.
Hans musik lever kvar och tröstar.
Köpte Blackstar och ryser och gråter en skvätt för att han är borta.
Att sedan Alan Rickman gick bort är en sorg med.
Det är hemskt att såna stora män som man ser upp till bara försvinner, men jag antar att det är så det är att vara människa.
Ingen lever för evigt, men många lever kvar för evigt.
Annars går livet förbi utanför mitt fönster.
Trodde jag hittat något jag haft borta men det var bara önskedrömmar.
Barnen och familjen,
vänner på håll...ni vet vilka ni är,
jag älskar er alla.
Nu ska jag slänga mig i soffan med virkningen..
En vän tyckte jag skulle virka en grytlapp till Prins Oscar och tro mig, jag funderar på ett passande monogram! ;)
Kram på er alla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar