Ingen hemmafru men...

I dag har jag storhandlat och bakat.
Jag har fixat och grejat.
Vet inte varför men det har varit roligt leka hemmafru.
Jag hoppas att jag klarar av att fortsätta...

När jag växte upp var min mamma hemma under stora perioder.
Hon höll alltid hemmet rent och fint.
Bakade och gjorde stora måltider.
I mitt huvud var hon den perfekta mamman.
Visst vi bråkade och sånt, men jag visste att hon alltid fanns hemma om jag behövde gå från skolan
tidigare eller när jag kom hem.
Den tryggheten som det var vill jag att mina barn ska känna.
Men bläää!!!
Vad tråkigt det är att städa.
Den andra delen av den perfekta hemmafrun är rolig, ibland i alla fall.

Att baka och göra mat.
Oftast tycker jag att matlagningen är supertråkig.
Men så satt jag och tittade i min mormors kokbok och insåg.
Korv och sånt är inte skoj att göra.
Att hamna i en fälla där allt ska gå fort är hemskt tråkig.
Nu har jag ett par dagar gjort ordentliga maträtter och det är så skoj.
Om det kommer att hålla i sig kan jag inte veta men det är otroligt givande att se barnen
äta av maten, tycka att den är jättegod och vilja ha mera.
Visst tror jag att det kommer dagar då jag slänger fram en korvrätt men om man varvar det med annat så blir matlagningen roligare.

I morgon är tanken att jag ska baka bullar, vi får se hur sonen sover och hur jag sover.
Att ha en autistisk son gör att man måste vara flexibel och inte planera för långt fram i tiden.
Det gäller allt jag gör.
För om han sovit dåligt sover jag dåligt och då kan jag inte förvänta mig själv att jag ska kunna vara uppe då han åker till skolan.
Men jag ska försöka.
Även om det gör att jag kanske sover dåligare ett  par dagar gör det inte så mycket.

Nu ska jag kolla till köttfärslimpan i ugnen och eventuellt göra en sås på skyn.
*MUMS*

Ha en härlig middag därute vad ni än äter.
Kramisar