Att hitta rätt ord...

Ibland kan jag sitta med fingrarna över tangenterna...
Med pennan i handen...
Med orden på insidan...
Men av någon anledning hittar de inte ut.
De stannar kvar inom mig..
Som hårda känslor knutna i magen.
Jag vill hitta dem..
Sätta dem på papperet..
Låta dem flyga ur mitt inre.

Men istället svävar händerna över de olika tangenterna...
Letar efter rätt bokstav att börja med..
Pennan leker fram krumelurer på papperet..
Men ingen krumelur liknar en bokstav.

Att det ska vara så svårt att hitta rätt.
Jag vet ju vad jag vill skriva..
Borde börja i den änden och sluta med att jag skriver??
Men varje försök slutar med att jag tar bort det från skärmen eller skrynklar ihop papperet.

Jag har alltid haft enklare för att skriva på vanligt papper..
Men idag sitter orden fast.
Här på datorn blir det bara meningslöst prat..
Som inte löser något av de hårda knutar av ord jag har inom mig.
De vägrar...

Ibland då jag inte kan skriva brukar jag måla, men den senaste tavlan gjorde mig fullständigt slut av känslor.
Konstigt att färg på en duk kan lösa några knutar... men inte alla.
Ibland är det bokstäver och ord jag söker i mitt inre.
De som är svårast att få att fastna på papperet.

Jag tror att man kan förlora något av den delen som man alltid haft inom sig..
Jag tror att jag har förlorat en del av mig som jag alltid kunnat ta fram när jag mår som jag gör just nu.
 Att kunna söka efter rätt ord har försvunnit ur mig..
De har svävat iväg och jag vet inte hur jag ska få dem att komma tillbaka till mig.

Kanske jag måste sluta måla för att kunna skriva?
Kanske måste jag sluta skriva för att kunna måla?
Kanske har inte det ena med det andra att göra?
Det kanske bara är en sån där dag?

Stora kramar till er därute..
Hoppas att solen skiner på er och att ni hittar orden,  sången eller tavlan i ert inre.