Sköna dagar,
solsken och mygg..
Varma sommarvindar,
svalor som flyger förbi.....
Ja, det är vad jag hoppas på för sommaren.
Att jag kan njuta av dagarna som kommer.
Utan att för många tankar ska komma och förstöra.
Att jag kan gå vidare och framåt.
Men det är svårt att inte tänka...
"för ett år sedan"
Jag tror att det är många som inte förstår varför T lämnat ett så stort hål i mig.
Jag ska försöka förklara...
Jag har hela mitt liv sökt efter något mera.
Jag har sökt efter något som jag inte kunnat sätta ord på själv.
Så träffar jag T.
Varje gång vi ses är det via internet.
Det blir en förälskelse i själva förälskelsen.
Jag börjar öppna mig för honom och visar sånt jag inte vågat visa andra.
Det kräver mod men jag känner att jag är ganska säker eftersom vi sitter vid datorerna.
Han kan inte förstöra så mycket tror jag då.
Men sedan ses vi i riktiga livet och jag inser att jag är förälskad i honom.
Jag lägger ner hela mig i det.
Men egentligen, mot slutet, kändes det som om det inte ledde någonstans.
Och jag är fast i funderingar på varför och hur jag ska kunna lita på någon man igen.
Han tog så mycket av mig.
Jag trodde att jag skulle kunna gå vidare ganska fort men jag är fast i funderingarna.
Jag vet att det inte är någon ide att försöka skynda på, det måste få ta den tid det tar.
Jag vet att ni säkert är trötta på att höra om honom och jag ber om ursäkt för det.
Men just nu är jag fast i den här fasen.
Jag vet att jag kommer att komma vidare som en starkare människa men just nu är jag svag.
För att kunna bli stark måste man våga vara svag och jag är inte rädd för att minnas allt jag minns.
Tids nog kommer jag att kunna le åt det jag trodde vi hade.
Tids nog kommer det inte att göra så här ont.
Jag är otroligt glad över att jag har mina fantastiska barn som hjälper mig vidare,
min fantastiska familj och mina fantastiska vänner.
Det är sånt man behöver för att kunna gå vidare.
Och jag är otroligt glad över att jag har er läsare här.
Tack.
Himlen är blå.
Det blåser ganska mycket i dag och jag vet inte vad vi ska hitta på.
Kanske blir det bara en lugn hemma dag då vi försöker fixa sånt som behöver fixas.
Kanske hittar vi på något.
Vi får se!
KRAMAR till er alla där ute.
Kom ihåg...
För att vara stark måste man våga vara svag.
En blogg från mitt liv. En vardaglig berättelse om allt jag och mina barn är med om!
söndag 16 juni 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så har ännu ett år..
Sista dagen på detta år. Så mycket har hänt både här i Sverige och i stora stora världen. Kärlekar har hittats och förlorats. Vänner har k...
-
Sista dagen på detta år. Så mycket har hänt både här i Sverige och i stora stora världen. Kärlekar har hittats och förlorats. Vänner har k...
-
I dag har jag med hjälp av M. bytt till sommardäck på MIN bil!!! Det var både oljigt, tungt och väldigt roligt! Som tur är var det ingen skö...
-
I helgen var jag utan barn. Jag var på en må bra dag och fick massage och träna. Prata och ha trevligt. Mina armar och ben känns väldigt öm...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar