Ett inlägg om dem som får mig att vilja måla..

I dag fick jag ett sms.
Det var från M & K.
De tackade för tavlorna jag sålt dem och tyckte att de var så fina.

De får mig att vilja plocka fram dukarna och penslarna.
Jag skulle vilja måla en tavla till dem som verkligen visar hur mycket de betyder för mig.

En tavla i rött, guld och andra vackra färger.
De har funnits i mitt liv så länge och jag är så tacksam för deras uppmuntrande ord om mina tavlor.

Så kanske plockar jag fram penslarna igen då det lugnat sig här.

Just nu är det novemberlov, redan i oktober, så sonen är hemma.

Det blir inte direkt ordning och reda här i huset då!

Men det är väl så det ska vara då det är lov antar jag!

Så det blir bara ett kort inlägg ikväll.


Stora kramar till er alla,

och speciellt till M&K

Ta hand om er!

Änglar finns....

I dag var jag och sonen till affären och handlade.
Det var inte jättemycket folk där men han fick panik i alla fall.
Han får det då folk tittar på honom och då vi står i kön till kassan.

Jag lyckades få personalen att öppna en kassa till men det hjälpte inte tyvärr.
Han fick panik och började slänga saker omkring sig.
Det är synd om honom och det vet jag.
Om det vore hela upplevelsen som var jobbig skulle jag inte utsätta honom för det, men det är bara själva betalandet som är jobbigt.

Men jag lyckades betala och skulle bara packa mina varor.
Men han var fortfarande upprörd.
Då kommer det fram en helt främmande tjej och frågar om jag ville att hon skulle packa mina saker.

Det var otroligt!

Då började jag tänka på hur lite det betyder för andra människor och hur mycket det gör för mig.
Bara plocka ner några saker i en påse.
Det tar bara några sekunder men hjälper mig så mycket!

Jag tänker på alla  enkla saker  man kan göra för de som finns runt omkring som kan betyda allt för dem man hjälper.

Några kronor i en mugg,
hålla upp en dörr,
hjälpa någon för ett par sekunder.
Det gör så mycket godhet i längden.

Jag vet inte vad denna tjej heter,
vet inte vem hon är.
Men hon hjälpte mig så enormt.

Jag hoppas att man inte är så egotrippad att man inte tror att man någonsin behöver hjälp..
ALLA, alla behöver hjälp någon gång i sitt liv.

Oavsett om det är då man är gammal eller sjuk.
VI behöver varandra.

Så mycket värme finns inom människor.
Det är så synd att hat och rädsla gör dem kalla.
Så många behöver en hjälpande hand någon gång.
Det är så lite men ger värme som lever kvar under väldigt lång tid.

Utan att fråga varför eller undra..
Bara hjälpa varandra utan att förvänta sig något annat än ett tack tillbaka.

Det är vad som saknas i denna värld.

SÅ gör en gärning för varandra och dig själv.
Hjälp någon som behöver det för stunden
då kanske någon gör samma sak för dig en gång.

kram på er

Musik...

Tänk vad speciellt det är med musik..
Då jag växte upp lyssnade jag på en massa olika sorters musik.
Alla mina syskon lyssnade på sin musik och jag blandade.
Mamma lyssnade ofta på musik hon med så det blev ganska mycket olika sorters musik.

Sedan åkte min bästa vän till England på språkresa.
Hon kom hem med en cd med Simon and Garfunkel och jag var helt fast.

Idag lyssnar jag ganska mycket på Simon and Garfunkel..
Av den enkla anledningen att min son älskar dem.
De ska vi lyssna på när vi åker bil.

Min bil har bara kassett så jag försöker hitta kassetter på alla loppisar jag åker på.
Jag älskar dem.
Det är min barndom som jag har i bilen, alla dessa kassetter som jag spelar ofta ofta!

Kram på er!

Funderingar i natten..

Som alltid funderar jag på natten då hela huset är tyst och jag snart ska sova.

Funderar på mitt liv och mina val.
Och jag inser att de flesta av mina val kommer från att jag inte längre vill utsätta mig själv för smärta.
Kanske är det dumt att sitta här i mitt hus och inte vilja ha något mer än det jag har?!
Men det är mitt val.

Jag är nöjd med hur mitt liv ser ut.
Visst finns det saker jag skulle velat ändra på om jag kunnat men de flesta saker är jag tillfreds med.

Att välja att vara ensam är så fel i Sverige och i hela världen.
Men jag är nöjd.
Jag har mina barn och min familj och det är allt jag behöver.
Jag har mitt hus och mina intressen och kanske är de inte vad andra kallar fullkomliga men jag är nöjd.

Så många kämpar här i världen och livet ser så annorlunda ut för så många människor.
Det finns människor i mitt land som lider och gråter.
Det finns krig som gör att människor måste fly.
Att då jag väljer att leva ensam och är nöjd med det ska inte vara så speciellt.
Så många som har det så svårt.

Alla dessa stackare som flyr från Syrien och som kämpar för att överleva,
de är de som har det svårt och jag är så tacksam över att just jag blev född i Sverige.
Även om det är många saker som jag lätt skulle vilja ändra på,
folks syn på så många saker.
Men jag har fått vara fri,
fått vara stark
och fått veta att jag har rätt att bestämma.

Mitt hjärta lider med alla dessa flyktingar
och alla dessa som inte fått dessa möjligheter som vi tar för givna.
Jag önskar att jag kunde göra en skillnad och kanske är det att lägga några stackars slantar i en pappersmugg.
Eller så köper jag extra mycket mat och delar med mig med den som sitter där ute och väntar.
Det är så lite men betyder så mycket för den som inget har.
För mig hjälper det att veta att den stackaren har mat för i dag,
kanske rensar jag ut bland mina kläder som jag ändå tänkt slänga och ger dem, så jag ser att de slipper frysa en stund.
Det kostar mig inte så mycket och jag vet vilket överflöd jag lever i.
Önskar att flera kunde tänka på det.

Stora kramar till alla där ute som fryser och är hungriga,
som gått långt och är trötta
som tackar sin lyckliga stjärna över att vara här i Sverige efter allt de gått igenom.

och till alla de som försöker hjälpa till,
kram

Spegelmänniskor...

Jag har en teori..

Jag tror att vissa människor här i världen är Spegelmänniskor.
Jag tror att dessa speglar dem de möter.
De speglar deras känslor och hur de är.

De människor som möter dessa människor blir smickrade över hur uppmärksamma de blir.
De möter vänlighet och blir glada över det.
De kan berätta och berätta,
spegeln tar emot och de får ösa ur sig allt de tänker på.
De tror att de känner spegelmänniskan.

Men det gör de inte.
För vem vet vad som finns bakom en spegel?
Vem vet hur väggen ser ut bakom?
Ingen tittar djupare än på bilden de har framför sig!

Jag tror att Spegelmänniskorna är kameleonter.
De byter färg och smälter in.
De är inte ute efter att synas utan är nöjda över att sitta på sin pinne i fred och bara vara.

Det värsta en Spegelmänniska kan råka ut för är att de blir instängda i ett hörn.
Där de inte kan spegla någon,
av rädsla backar de då.
De gömmer sig frivilligt för att smälta in i omgivningen och de vill vara där.
De är rädda om väggen bakom.
Kanske har de råkat ut för alltför mycket smärta att det är enklare att gömma sig bakom en spegelbild.
Kanske är det ett medvetet val och de är lyckliga över det.
Men mest tror jag att de är för rädda för att bli sårade igen.

Kram på er där ute!

Att köra bil...

Min dotter vill börja övningsköra med mig. 
Det känns både nervöst och roligt.
Men jag börjar tänka mera då jag kör bil.

Andra kör för fort,
de ligger nära nära bakom mig och gör fula omkörningar.
De kör om i backar och krön.

Hur vågar de utsätta mina barn för fara?
Är de så säkra på att vägen vi åker på inte har några djur i närheten?
Att bilen framför inte har några problem eller att föraren kan helt plötsligt få problem själv?
De kör för fort och det är inte bara lite för fort utan de gasar på.

Om jag väljer att följa hastighetsbestämmelsen så har jag dem upp i rumpan på bilen.
De kör nära för att tvinga mig att köra fortare eller ute i kanten.
Men det är inte säkert för mig att ligga i kanten, det kan finnas gropar eller hål i vägkanten som förstör min bil.
Att köra fortare är heller inget alternativ då jag inte tycker att vägen alltid är gjord för högre hastigheter.
Jag följer det som står på skyltarna om det inte är väldigt dimmigt eller snöstorm.
Då kör jag saktare eftersom sikten är dålig!

Jag försöker hålla mina barn så skyddade i min bil som jag kan,
jag försöker att hålla andra trafikanter skyddade från min bil.
Jag skulle aldrig klara av att köra på någon eller orsaka en krock.
Det skulle vara fruktansvärt!

Men andra verkar inte tänka så.
Kanske tillhör de en otrolig övernaturlig släkt som inte riskerar att dö om de utsätt för en krock eller liknande.
Hemskt tycker jag att det är  i alla fall!

Ta hand om er

Kram

En vecka av många dagar...

Det man hinner på en vecka är otroligt!
Bara man sätter fart och gör saker så går det! 

Har haft en veckas semester och hunnit både att fixa hemma och att roa mig.
Här följer lite bilder av det vi gjort!
kram

 Före och efter målningen i vardagsrummet!

 Trappen fick sig en omgång färg och blev vit.

 Nya köksluckor i köket fixade jag till med hjälp av kontaktpapper.

 Vi hann med en tripp till Västerbottens Museum i Umeå

 Här kunde man sätta sig och virka en stund och det uppskattade jag..

 Så drog jag med mig dottern och mamma till Bjuröklubb

Helt klart en väldigt bra vecka och jag är så nöjd över att vädret var bra de dagar då vi behövde bra väder.
De andra dagarna gjorde det inget att det regnade eftersom vi arbetade i huset då!