En sån där kväll...

en sån där som man bara vill glömma.
Önskar att jag kunde få den att försvinna från mina minnen.
Trots allt jag har i mitt liv som jag ska glädjas åt,
barn, hus, vänner, familj och T.
Trots det känns det tomt i mig.
Önskar att jag kunde ta mig till sängen,
önskar att jag kunde göra om kvällen.
Vill ju bara vara lycklig och visa honom att jag är just det:
lycklig.
Att han är den enda för mig.

I dag önskar jag att det vore juli,
känner det i varje del av mig.
Vill inte kämpa längre, vill bara ha honom nära mig.
Men med allt som pågår runt mig,
kanske är det inte konstigt att jag just nu är lite nere?

Men med detta inlägg vill jag bara berätta,
jag älskar dig.
Du är lycka,
gör mig så lycklig.
Du är skönhet,
varje vacker tanke.
Du är solnedgång och uppgång.
Jag älskar dig så!

kramisar till er alla därute!