Sol ute...

Fortfarande i tankar.
De sköljer över mig hela tiden.
Funderingar över varför och vad man vinner..
Är det en tävling?
Hur mycket orkar man?

Jag tror jag måste lägga allt som har med kärlek på hyllan.
Bara vara i mig själv och hitta tillbaka till den jag var innan.
Vet bara inte hur lång tid det kommer att ta.
Ibland orkar jag inte tänka på honom,
då stänger jag av musiken och lyssnar på barnen istället.
Så mycket under så lång tid handlade om honom.
Han förändrade livet och drog undan mattan då han var klar.

Kanske borde jag ha kommit över detta nu.
Snart 5 månader efter att han försvann.
Men jag har inte kommit längre.
Jag hatar honom inte, önskar jag kunde.
Jag saknar honom, önskar jag inte gjorde det.
Han finns i mina tankar hela tiden, varför kan jag inte sluta?

Därför borde jag lägga allt detta på hyllan.
Lämna den delen av livet till de andra där ute och koncentrera mig på mig och barnen.
Vilket jag gör...på dagarna..
På nätterna är det svårare.
Men jag sover bättre nu än på länge..
Tack vare influensan.

Ha en bra dag därute!